moviemania

Grace är en amerikansk drama/skräckfilm som är skriven och regisserad av Paul Solet. Filmen är från början en kortfilm med samma namn från samma regissör/författare. I nyinspelningen ser vi Jordan Ladd som huvudrollsinnehavare och Gabrielle Rose som en betydande biroll.

Madeline förlorar sin man och sitt ofödda barn i en bilolycka. Hon bestämmer sig ändå för att bära barnet färdigt de sista tre veckorna och föda fram henne. Babyn är helt klart dödfödd men med moderns kärlek och vilja så vaknar hon till liv igen och får namnet Grace. Men Grace är ingen vanlig baby, hon livnär sig inte på bröstmjölk, utan på blod.

Filmen är riktigt besynnerlig måste jag säga. För det första så är det inte mycket skräck direkt, utan den starka berättelsen är den om hur långt en mamma går för sin baby. Det är rejält känslosamt ibland, speciellt om man själv har egna småbarn som man inte kan göra riktigt nöjda eller om man som jag är gravid och tänker sig in i scenariot. Själv hade jag stunder då jag verkligen satt och stortjöt. Så det som det är störst fokus på är dramadelen, men jag lägger ändå in den i skräck/rysarkategorin på grund av en del anstötande scener.

Jag hade svårt till en början med att uppskatta storyn, tyckte mest den var jobbig. Men allt eftersom kampen om babyns välfärd trappades upp så förstod jag vad sensmoralen var och den är ju riktigt gripande om man får tänka efter ordentligt. Filmen saknar helt spänning och skvättscener, men det gör den inte mindre värd i mina ögon, nästan tvärtom. Det är en typ av film som jag aldrig sett förut, speciellt inte med tanke på att den faktiskt är amerikansk. Trots en del riktigt blodiga scener, mord och nyttjande av döda kroppar så finns det ingen som helst ondska med i bilden. Ja, babyn är en odöd, hon ruttnar och drar till sig flugor och hon livnär sig på blod, men absolut inte av ondska. Istället känns babyns kamp mot livet som en enorm uppoffring, hon gråter av smärta när hon ruttnar sönder och hon gråter av hunger när bröstmjölk inte stillar den. Inte en enda scen visar på att babyn är ond, hon ser ut som vilken bebis som helst utan huggtänder, morrande och röda ögon. Det känns uppfriskande. Och nyskapande.

Och det gör att mitt betyg blir en stark 3 av 5