The Impossible (2012)
The Impossible (Lo Imposible) är en spansk film som är baserad på en sann berättelse. Regissör är Juan Antonio Bayona, som även har regisserat den otroligt framgångsrika spökfilmen El Orfanato. Huvudrollsinnehavarna är Naomi Watts och Ewan McGregor.
Maria, Henry och deras tre pojkar ska fira jul i Thailand, men på annandagen drabbas de av den massiva tsunami som 2004 svepte bort stora delar av landet. Maria och älste sonen Lucas skiljs från Henry och de två småpojkarna. Nu börjar kampen, kampen om att hitta de förlorade familjemedlemmarna och kampen om att överleva.
Filmen är hyllad av kritikerna och har fått höga betyg på diverse filmsidor. Även vänner till mig tycker att den är fantastisk och varnade mig för en gråtfest när jag såg den. Så jag hade liksom inget val, jag var tvungen att se den. När jag läste att den faktiskt är baserad på en riktig familjs historia så ökades mina förväntningar en aning.
Och filmen är bra, det går inte att förneka. Skådespeleriet är riktigt bra, både huvudrollerna och sonen Lucas, som spelas av Tom Holland, gör ett trovärdigt jobb som förtvivlade människor mitt uppe i en katastrof. Effekterna är faktiskt snudd på fantastiska och man känner verkligen ångest för hur det skulle vara att ha upplevt det. Jag som vanligtvis har svårt för dataeffekter har ingenting att anmärka på gällande denna film, faktiskt så tänkte jag knappt på att det var CGI alls, jag bara följde med strömmen som förde filmen framåt.
Så varför det relativt låga betyget, när filmen hyllats så av andra?
För det första så tyckte jag att filmen ibland gick ganska långsamt framåt. Det är en lång film, men vad som gör en lång film bra är att den inte känns så lång. Det var inte många gånger, men ibland tyckte jag att den bara stod och stampade och var utdragen. För det andra så hade jag väntat mig en långt mer sentimental film. Jag brukar vara en storbölare när det gäller sorgliga dramer, men det stack bara i näsan en gång under filmens gång och det var i ett lyckligt ögonblick. Jag vet inte om det beror på att det var för mycket fokus på familjen och inte på övriga människor som var med i samma katastrof, eller om det beror på att regissören trycker så mycket på det sorgliga att det gav motsatt effekt hos mig, men jag tyckte verkligen inte att den var så sorglig som jag hade trott. Jag fann även vissa scener vara direkt banala, där karaktärerna går om varandra på ett nästan komiskt sätt som jag inte kan relatera till.
Bra är filmen, men inte något mästerverk från min synpunkt. 3 av 5 blir betyget.
Vile (2011)
Vile är en amerikansk skräckfilm i tortyranda. Regissören är skådespelaren Taylor sheridan, som vi är vana att se i bland annat Sons of Anarchy och huvudrollen görs av April Matson, som medverkade i serien Kyle XY.
Fyra ungdomar är på road-trip när de plockar upp en liftare. Liftaren gasar dem och när de vaknar är de instängda i ett hus tillsammans med flera andra människor. Ett meddelande visas på en tv som säger åt dem att de släpps ut ur huset om de på 22 timmar lyckas utvinna tillräckligt med en viss vätska som finns i deras hjärnor, om de inte lyckas så kommer deras hjärnor att explodera. Problemet är att den här vätskan bara utvinns när kroppen skickar allvarliga smärtförnimmelser till hjärnan. Kommer de att klara sig ut levande...allihop?
Jag hade inga som helst förväntningar på den här filmen, jag tänkte att det kanske är ett okej tidsfördriv. De kommentarer som jag läste på internet skrek att det var dåligt skådespeleri och en total Saw-ripoff, utan poäng och med taskiga effekter. Men jag upptäckte att jag faktiskt är av en annan åsikt.
Jag tycker inte att man kan säga att alla tortyrfilmer som utspelar sig i ett hus och med inspelade regler bara kopierar Saw. I så fall kan man ju säga att alla slasherfilmer kopierar Black Christmas, eller att alla skräckfilmer om hajar kopierar Jaws. När jag ser en film försöker jag gå in med ett öppet sinne och se filmen för vad den verkligen är istället för att genast jämföra den med andra filmer. Och med ett öppet sinne och utan förväntningar så blev jag faktiskt positivt överraskad av den här.
Visst är själva storyn något långsökt och kanske lite banal, och visst HAR man faktiskt tidigare sett förloppet med ungdomar som plockar upp liftare och råkar illa ut. Men vem vet hur ofta sådant faktiskt händer? Jag har dock inte alls mycket negativt att säga om skådespeleriet, det är ju inte direkt Oscarsvinnande prestationer, men jag tycker att de gör ett helt okej jobb för att förmedla de känslor som man själv kan tänka sig att man skulle uppleva om man var i samma situation. Lite typiskt för unga serie-skådisar som vill nå sitt stora genombrott i Hollywood.
Effekterna då. De är snygga. Riktigt snygga till och med. Det var så illa att jag i min ensamhet ibland var tvungen att hålla för ett öga och krypa ihop i ett hörn av soffan, med hela kroppen spänd och ett kvidande "nej" som undslapp min mun. Kanske inte riktigt så smärtsamt som det var att se Martyrs, men i den här är ju tortyren på något sätt frivillig. Och det tycker jag gör det hela ännu värre att bevittna. Att de sedan ska torteras på bästa sätt för att utvinna mest vätska, men samtidigt kunna överleva och klara av att gå ut ur huset för egen maskin, gör ju att de måste vara uppfinnigsrika på värsta tänkbara sätt.
Jag tycker att filmen i helhet är okej, och som goreälskare och fan av riktigt bra smink så njöt jag en del i min vånda. Vile får 3 av 5 möjliga poäng i betyg av mig.
The Watch (2012)
The Watch är en amerikansk science-fiction/komedi som är fullsmäckad av Hollywoods främsta komiker i både manusförfattandet och skådespeleriet. En av manusförfattarna är den allt mer populäre Seth Rogen och i huvudrollerna ser vi både Ben Stiller, Vince Vaughn och Jonah Hill i en blandning av klassiska komediskådisar och nya unga förmågor.
Evan arbetar på Costco, ett enormt varuhus. En natt dödas hans vän, nattvakten Antonio, mycket våldsamt och hittas flådd nästa morgon. Utom sig av sorg och ilska så startar Evan en nattpatrull för att leta reda på mördaren. Men nattpatrullen upptäcker att det inte är någon vanlig mördare, istället döljer sig någonting utomjordiskt i samhället...
Låt mig starta med att jag faktiskt inte har så mycket till övers för sådana här komedier alls. Men när det kommer en ny film med Ben Stiller i huvudrollen kan jag inte låta bli att lite nyfiken, trots allt så gillar jag flera av hans äldre filmer. Jag såg trailern till filmen när jag var på bio sist och tro mig, trailern visade verkligen inte vad det var för film egentligen.
Förutom dålig humor och stereotypiska karaktärer så bjuder filmen på oväntat mycket gore. Jag trodde att jag kunde se den när min treåring var vaken, men fick snabbt ändra mig och stänga av. För barnvänlig är det sista den här så kallade komedin är. Både blod, klägg och porr introduceras redan tidigt i filmen och fortsätter i den andan, dessutom tillsammans med "skrämmande" monster-aliens.
Visst smålog jag ett par gånger och fnissade till och med högt någon gång, men egentligen tillförde filmen inte ett dugg i mitt tycke. Karaktären Jamarcus, spelad av Richard Ayoade var den enda som gjorde filmen värd att se klart. Det var också han som stod för de få i mitt tycke roliga scenerna. Och på grund av honom får filmen faktiskt 2 av 5 stjärnor av mig, trots att den egentligen inte förtjänar så mycket. Lita på mig, The Watch kommer aldrig att hamna i min filmhylla.
