moviemania

Firecracker är en amerikansk film som är svår att sätta i ett visst fack då den innehåller spår av drama/mystery/thriller. Men jag anser att dramat överskuggar resten och lägger den därför i kategorin drama. Filmen är regisserad av Steve Balderson och innehåller skådespelare som Karen Black, Susan Traylor och sångaren och musikgeniet Mike Patton.

Filmen handlar om en familj i Kansas, en mamma, två söner och en dement pappa som har svårigheter i livet. En karneval kommer till stan och efter att sönerna besökt den så ändras deras liv drastiskt.

Huvudfokuseringen i filmen ligger på denna familj. Det är en film om dysfunktionella och depraverade personer, om tragik i hemmet och om att fly verkligheten. Regissören, som även är manusförfattare, fick idén från ett mord på 50-talet och skapade en surrealistisk halvsaga om det.
Halva filmen är i svart-vitt och skildrar den tragiska delen, delen som bygger på mordet. Andra halvan är i technicolor, antagligen för att få tittarna att förstå att det är lite utanför ramarna. Det skapar precis den effekt som Balderson hoppades. Det är ganska vackert utformat och bygger upp en del känslor inombords.

Det som är tragiskt och jobbigt är verkligen mycket starkt och gör ganska ont att bevittna. Just de stunderna är mycket känsliga och de stunder då också skådespeleriet verkligen lever ut och levererar. Annars är just agerandet lite lamt genom filmen. Karen Black gör en okej rolltolkning, eller rolltolkningar kanske man ska säga och jag måste medge att Mike Patton är nästan lika mycket geni på duken som i studion. Det förvånar mig att han inte medverkat i fler filmer, han har riktig potential. Men utöver de två så är skådespeleriet mycket mediokert och lämnar en del att önska.

Det var så svårt att sätta ett rättvist betyg på den här filmen. Stundtals är den nämligen mycket tråkig och händelselös och man kastas ganska bryskt mellan olika händelser och hänger inte alltid med i svängarna. Andra stunder är den riktigt vacker och så grym att det tar andan ur en. Vissa delar är till och med oförklarliga, och inte på det positiva sättet, utan man undrar varför det har kastats in i filmen när det egentligen inte har med någonting att göra.
Efter mycket rannsakning så får det bli ett medelbetyg. Där filmen är bra är den riktigt bra och utöver det så är den inte alls särskilt bra. Så betyget blir en slät 3:a efter mycket övervägande