The Unborn (2009)


The Unborn är en amerikansk skräckis som är regisserad och skriven av David S. Goyer. I huvudrollerna ses Odette Yustman och Cam Gigandet och i medverkande i en biroll är Gary Oldman.



Filmen handlar om Casey som plötsligt börjar hemsökas av ett barn i sina drömmar. Ett barn med isande blå ögon och en grym utstrålning. samtidigt börjar konstiga saker hända med Casey, hennes ögon verkar skifta färg från brunt till blått och speglar verkar ha en mycket negativ effekt på henne. Efter lite research upptäcker hon att hon skulle ha haft en tvillingbror som dog i magen, och hon träffar sin mormor som berättar om sin tvillingbror som hade öppnat porten till de förtappades själars rum...

Jag tycker det är skönt att det kommer en amerikansk skräckfilm som inte är en re-make, utan gjord på helt eget manus. Det är befriande efter alla nyinspelningar som har kastats på en senaste åren. Nu kanske inte manuset är något helt nytt och nyskapande för det, men det är i alla fall inte en historia man har sett förut.

Jag blev mycket positivt överraskad, det var en del riktigt skräckiga och otäcka scener. Till en början så såg jag ganska halvhjärtat på filmen eftersom skådespeleriet kanske inte är i topp och man kan känna sig lite trött på alla dessa tonårsfilmer. Men snart upptäckte jag att jag faktiskt såg fram emot nästa scen samtidigt som jag fasade lite för vad som väntade bakom den dörren eller under den masken. Även storyn håller måttet, det är en possessed-story med demoniska inslag och en del exorcism, nazistinblandningar och gateways to hell. Det har tyvärr levererats dåligt med bra demon/exorcismfilmer sedan The Exorcist, den enda som har skrämt mig efter den är The Exorcism of Emily Rose.

Nu är inte The Unborn i närheten av samma klass som någon av de filmerna, men den har en viss charm och skräckighet som gör att den i mina ögon lyfter sig ett snäpp över övriga exorcismfilmer som har försökt sig fram. Trots det halvdana skådespeleriet och de ibland överpretentiösa effekterna så skrämdes jag på ett positivt sätt och kom på mig själv med att vrida mig lite i obehag. Filmen får en stark 3:a i betyg av mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0